Kyligt...

Vi gar mot morkare och kyligare tider, september den underbara hostmanaden ar har... hela 23,5 grader hade vi i natt, det ar det kyligaste pa en lang tid. Solen gar upp senare och orkar inte riktigt over alla hustopparna sa poolen ligger inte hela formiddan i solen. Just nu ser jag bara lite sol ute over Medelhavet, men bakom ryggen ligger molnen o lurar, blir det regn idag? Sakert bara for att jag cyklar till jobbet, plus har tvatt pa tork (men det ar atgardat nu, mannen va fortfarande hemma sa han for lyfta in torkstallningen).

Sitter pa jobbet, solokvist, och langtar efter att ha en arbetsdag fylld av uppgifter, aning knappt antar jag men va 17. Det ar jobbigare att ha lite att gora, det trottar ut mer an att ha mycket att gora. Denna vecka ar vi 3 pers pa jobbet, igar ringde det en gang pa telefonen! De sysslor jag har fordelas flitigt mellan dagarna sa inte allt blir gjort pa en dag.

I helgen hade vi som sagt besok av mannens van och hans foraldrar. Fru och barn stannade hemma. Nar de val var har kom det fram att frun var heligt forbannad och ville att vannen skulle aka direkt hem, sa fort det kommit fram till Valencia. Nar han inte gjorde det (efter 4 timmars korning) tog det hus i helvete. Frun ar lite speciell, det har vi alla vetat sen tidigare, men den har helgen har hon visat sig vara helt galen. Eftersom bade hon och jag ar nordeuropeer och vara man ar sydamerikaner kan tyckas att vi har mycket gemensamt, vilket vi sakert har i bade mangt och mycket, medans andra saker inte alls. Hon har sa mycket ont i sig att jag ar helt forundrad. Jag har nog aldrig tankt sa mycket pa att det finns manniskor som avsiktligt gor manniskor som star en nara ont. Sjalvklart reflekterar man over vad som hander runt om i samhallet och varlden, dar manniskor konstant skadar bade fysiskt och psykiskt varandra. Igar fick vi reda pa vad som lett till att det tog hus i helvete.

Deras lilla nyfodda dotter, nu fyra veckor, har en liten ofarlig tumor i magen som de har undersokt och undersokt for att fa reda pa vad det ar och vad de maste gora. Nu star det helt klart att det ar en liten tumor som maste opereras, men hela proceduren ar helt ofarligt for henne. Farmor ar barnlakare i hemlandet och specialiserad pa nyfodda. Vilket innebar att innan dom kom hit, nar de fick reda pa att hon hade en formatering i magen, pratade farmor med doktorer i alla delar av Spanien (fran hemlandet), sina kollegor etc for att ha alternativ om en operation blev aktuell. Farmor har varit med pa alla lakarundersokningar, bade har i Spanien och aven i Belgien, dit dom for for att halsa pa mormor och mostrar. Nar sista undersokning sa samma sak som alla andra, sa bestamde sig mamman/frun att nu ville hon inte se sina svarforaldrar mer!!!

Till saken hor att frun har ett jobbigt forflutet, varit svarta faret i familjen, foraldrar som skilde sig vid tidig alder etc etc, kanske kan forklara lite.

Svarforaldrarna har stallt upp och skott markservicen och barnbarnet sa mamma fatt vila upp sig, for dom ar sana, som de flesta mor eller farforaldrar ar (kan jag tanka mig) for att fa umgas med sitt/sina barnbarn. Nae men hon hade fatt nog, nu skulle dom ut. Sa nar dom skulle komma till oss o halsa pa sag hon sin chans. Hon tvingar hem mannen, han far lamna sina foraldrar, som han inte sett pa tre ar och som bara har/hade en vecka kvar med dom, hos oss i Valencia. Vi skjutsar dom till flyget i Madrid eftersom dom aker hem samma dag som mina alskade foraldrar kommer. Frun skulle skicka bagaget med flyget fran Almeria. Men hon ville inte se dom i sitt hem igen! Har ni hort pa maken? Jag ar fortfarande helt chockad nar jag tanker pa det. Nar hon marker att maken inte tanker gora som hon planerat, utan tar foraldrarna med sig hem (dom kom freda em och akte lorda kvall/natt), sa gar hon i taket, haller dottern instangd med sig sjalv pa overvaningen. Later farforaldrarna vara med sitt alskade barnbarn under 5 min som hon sjalv overvakar fran overvaningen och nar de minutrarna gatt, ropar hon pa maken for att han ska ta dottern upp till henne!!

Nu har vi som tur var hort att dom har "vapenvila" sa farmor och farfar far njuta av sitt forsta barnbarn i de fa dagar de har kvar, de kanske aven far njuta lite av sin son oxa. Tydligen har hon (frun) talat till dom (hihi lat hogtidligt) och allt har tydligen atergatt mer eller mindre till det normala. Tur det for farforaldrarna ar sa himla trevliga, sociala, varma och underbara manniskor som absolut inte fortjanar att bli behandlad pa sant vis, det fortjanar for den delen ingen. Men jag kan lova att lilla djavulen kom fram och skulle det vara sa att dom vannen, frun o dottern far for sig att komma o halsa pa hos oss, sa ar vannen och dottern valkommen, hon far val komma oxa men for det behover hon inte vara valkommen.

Jag forsoker halla mig opartisk i sana har situationer, eller kanske tom luta lite at att sta pa kvinnans sida, men nae... inte i det har fallet. Jag har alltid haft lite svart att komma overens med henne, men man forsoker ju for vi har inte sa manga gemensamma vanner, men efter det har vette 17... det hela kanns ju inte till det battre om man sager sa. Hur kan man bli sa egoistisk att forsoka separera foraldrarna fran sin son, eller be honom valja? Om det skulle vara sa att foraldrarna ar helt dryga, bara staller till besvar, kraver uppassning nar de besoker etc etc sa kanske kanske jag kan ha lite mer forstaelse, men sa ar det inte i detta fall. Jag har ju sjalv upplevt det nar vi var dar for nagon vecka sedan och halsade pa. Frun gjorde inget, hon matade dottern och vilade, resten skott farmor, byta bloja, bada, byta klader etc. Sag till att frun fick mat i sig, att de hade rena klader, ren bil, rent hus.

Nae jag maste sluta tanka pa det och gladjas at att dom tycks ha det battre nu. Det frangar bara mitt forstand att man uppfor sig sa dar.

Nu till nagot roligt, mina alskade foraldrar kommer pa lordag!!! Jippi!!! Oh va vi ska umgas! hihi kanske bade dom o jag far for mycket av det goda! nae da... eftersom jag jobbar i veckorna sa kommer vi inte o ses hela dagarna, da far dom ra om sig sjalva och utnyttja poolen, ga till stranden, gor upptacksresor i stan etc. Det ska bli sa skont att ha dom har bara, veta att dom kanske vantar me en kaffe nar man kommer hem fran jobbet ;)

Ska jag gora nat vettigt kanske, det ar nog dags! Tills nasta gang, ha de!