Efterlangtade besokare

Mor och far ar har!! Jiho!! Dom kom i lordas till Madrid sa mannen och jag akte dit redan pa fredagskvallen och spenderade lordagen i var forna hemstad. Kandes lite udda, kandes inte som hemma, men anda gjorde det det. Vart lilla kvarter kandes inte alls som hemma langre, affarer och barer har andras, fullt av liv som vanligt med konstiga manniskor. Sent lordag eftermidda kom sa antligen mor o far, ett glatt aterseende! Lite pusslande for att fa in allt bagage i lilla alfan men den e stor nar den vill! Vi spenderade nagra timmar hemma hos mina "latsasforaldrar"pa deras underbara terass och bara tog det lugnt, innan vi sent omsider drog oss mot vara gamla kvarter for sen middag med hela ganget (foraldrar, latsasforaldrar och vanner till dessa). Mor o far holl sig pigga trots den arla morgonen, och kom i sang vid 3 tiden tror jag, det har val inte hant pa ett ar... hihi

Sondagen skulle vi gora en utflykt med latsasforaldrarna, men dessa hade glomt bort att de hade snickare som skulle fixa pa deras kontor. Sa vi pusslade in allt i Alfan igen och borjade dra oss mot Valencia, dock med en liten detour via Cuenca. Vi fick se andlosa solrosfalt och en liten pittoresk stad med hangande hus over bergskanterna. I den gamla delen av Cuenca tog vi oss en promenad och kakade lunch, samsta lunchen jag nagonsin atit, usch o fy. Hadanefter blir det inte att ga efter pris, efter kvalitet.

Nar vi val kom hem till Valencia var klockan runt 18-19 och alla var ganska trotta sa vi packa upp, sag till att mor o far installerade sig i lagenheten och fixade lite te och mackor innan far stupade i sang, och vi andra strax efter.

Mandagen borjade inte sa bra for min del... Jag tog cykeln till jobbet och tog en annan vag an den jag brukar ta for att vara ordentlig och cykla pa cykelbanan. Dock ar det en hel del smagator som korsar cykelbanan, dvs bilar som ska svanga in och over cykelbanan. Vid den sista lilla gatan, ser jag att det kommer en bil och att han verkar vilja svanga in, men visar inga tecken pa att lamna foretrada, dvs bromsa, at mig. Sa nar han inte verkar bromsa, bromsar jag pa cykeln, o vi kan val saga sa har att cykeln har valdigt effektiva bromsar for cykeln stannade men inte Karin... utan jag flog over styret och pladask pa mage i cykelbanan... later kanske varre an det var, men tur man har lite mage o brost som airbag... haha... o sen vill man ju garna upp sa fort det bara gar, helst att ingen ska ha sett an... men det ar ju forsent... men som tur ar kom tre snalla personer fram o hjalpte mig och cykeln upp. Lite skitig, skrapade hander, en armbage och en storta som blivit morbultad, annars ok. Sa jag tar mig sakta men sakert det sista 200-300 m till jobbet. Nan som undrar var bilen tog vagen? Japp d gor jag med, han fattade sakert inte ens att jag bromsade o druttade pga av honom, for nar jag bromsade, bromsade aven han...

Igar kandes det som jag blivit overkord av en bil... ont och omar i alla leder, kanner lite fortfarande, men det blir battre... har inte satt mig pa cykeln igen an, tar bilen i stallet...

Foraldrarna har tagit det lugnt, promenerat runt i omgivningen, varit pa kortare utflykter med mannen eller mig, vi har tagit en kvallspromenad pa stranden i vattenbrynet, de har akt sightseeing buss och lart kanna Valencia etc. Dom har det bra men det kanns lite dumt att inte kunna vara hemma mer med dom, men vi forsoker utnyttja de stunder vi har till fullo.

Har pa jobbet vet vi inte mycket mer an tidigare. vi jobbar pa med det vi har att gora och avvaktar mer information, hoppas naturligtvis pa att vi far reda pa nat snart sa man vet vad som hander.

Nae, nu ska jag nog lasa lite tidning pa natet sa jag haller mig uppdaterad av vad som hander hemma och i varlden.